Tiger & Lakrits

Min allra första katt hette Pelle. Jag minns att vi hämtade honom på en bondgård där de hade en jättestor häst. Då var jag åtta år. Pelle var alldeles svart och långhårig och otroligt söt!

Det bästa han visste var att äta gurka. När mamma hade varit och handlat brukade han snabbt som ögat vara framme och nalla gurkan i matkassen och sen var det stört omöjligt att ta den ifrån honom. Då morrade han som en hund. Pelle blev 22 år.

Idag har vi två andra underbara katter. De heter Tiger och Lakrits och är syskon. Båda gillar att vara ute och jaga möss och när de inte gör det, så sover de mest. Lakrits kryper gärna ner tätt bredvid Maja i hennes säng när hon ska ta sig en tupplur.

Vandrande pinnen

Tänkte att jag skulle presentera våra husdjur lite närmare...

Jag börjar med det lite mer ovanliga djuret. Han eller hon...det är lite svårt att avgöra vilket kön det har, heter i alla fall Pinnis och är en vandrande pinne. När Pinnis flyttade hit så var hon/han pyttepytte liten, kanske en centimeter lång ungefär. Nu tre månader senare har den växt till sig rejält och mäter nog närmare en decimeter. Många undrar vad man har en vandrande pinne till, men det är trots allt ett ganska trevligt husdjur och lite lagom för en femåring att ta hand om. Pinnis är nöjd om han/hon har en kruka med bladpersilja att krypa runt i och om man sprayar med lite vatten i buren varje dag.

Fick i uppdrag på jobbet att göra en "uppseendeväckande" låda där föräldrarna kan lägga en liten lapp om de har någon idé om verksamheten. En av Majas gamla skokartonger passade perfekt i storlek och sen var det bara att sätta igång och scrappa...

I fredags köpte jag en iris i affären när jag var och handlade och vips fick vi lite vårstämmning i huset! Tänk vad mycket en liten blomma kan göra!

I lördags var det dop för våra kompisars dotter Nova.

Det är alltid lika roligt att få sitta och knåpa ihop ett kort för ett särskilt ändamål

och så här blev det.

Inuti skrev jag en söt och tänkvärd liten dikt:

"Vi önskar dig inte guld lilla barn

ej heller pengar och makt.

Vi önskar dig modet att vara dig själv

och att stå för det som du sagt.

Vi önskar dig inte en stenfri väg

men styrkan att vägen gå.

Vi önskar dig kärlek i rikligt mått

och vänner att lita på."

Nu har jag äntligen hunnit att scrappa lite igen! Hunnit och hunnit förresten...jag har väl rättare sagt tagit mig lite tid från all städ och tvätt som egentligen behöver göras. Längesen var det i alla fall. Innan jul blir det ju mest korttillverkning. Den här vackra grodan hittade jag förra våren när vi vårstädade i trädgården. Maja var så modig och vågade hålla i den en stund medan vi tog detta foto.

Min lillebror och hans sambo har köpt hus. Den här tavlan knåpade jag ihop och gav bort till dem i inflyttningspresent.